What a day.

Mitt hjärninnehåll känns som innehållet i ett paket Bregott, och det vet väl de flesta hur det känns. Vilken helg, vilken vecka. Det har varit fullt ös från tidiga morgnar till sena kvällar. Jag är övertygad om att jag är tröttast i världen idag. =))

Idag har jag tagit vovvarna och dottern med mig till morsan för ett träningspass (och lite barnvakt på köpet). Jag är supernöjd över Sonjas framsteg och hennes kontakt med mig! Faktiskt aningen förbluffad! Tänk vad små steg kan göra och tänk vad positiv inlärning kan resultera i. Jag tränade Affe i rutan, men gav upp rätt snabbt. Mitt tålamod var nog inte på topp helt enkelt för att tragga ruta, fart och mittcentrering. Suck. Förbannade jäkla rutfan! Fjärren går inte heller riktigt som jag tänkt. Lägger sig i raketfart, sätter sig i raketfart NÄR jag står två meter framför honom. Går jag fem, sex meter iväg låser han sig från läggande till sättande. Börjar bli riktigt trist att inte hitta nyckeln i det momentet. Det är bara träning och träning som gäller. Apa, jag vill ju helst starta innan snön faller. Det är mitt mål.

Känner att stubinen varit farligt nära en explosion innan idag oxÃ¥. Det är sÃ¥ töntigt att jag knappt törs berätta det, vilket ordförrÃ¥d man har. Jag stod inne pÃ¥ “stora” toan och upptäckte till min fasa att det satt en gräshoppa pÃ¥ den ena skÃ¥pluckan. Behöver jag berätta vad som hände? Det var rena kalabaliken, jag gallskrek samtidgt som jag försökte hitta ut. Trots att dörren var vidöppen och ljuset var tänt, sprang jag nästan rätt in i karmen i panik. Jag skrek som en tok pÃ¥ sambon som satt inlÃ¥st pÃ¥ “lilla” toaletten. “KOM UT FÖR HELVETE! DET SITTER EN GRÄSHOPPA PÃ… “STORA” TOAN! SNABBA DIG!” Men inget hände.  “HALLÃ…?! SNABBA DIG!” Svaret jag fick var  ett lugnt och sansat “jag sitter faktiskt pÃ¥ toa”. I ren panikrädsla skrek jag “KOM UT DIN JÄKLA TARMKRYSTARE!” Efter en stund sansade jag mig och kopplade vad jag sagt, “tarmkrystare”? Vad är en tarmkrystare egentligen? Jag hoppas inte dottern är gammal nog att snappa upp ord och meningar här i huset. Det hade ju varit rena döden om dagisfröken pÃ¥talat för mig att dottern kallat henne för “tarmkrystare”.

Idag Ã¥kte min käre kamrat Kim, upp till Uppsala igen. Jag saknar faktiskt henne litegrann. =( Där ska hon studera till seminör och ha framtiden räddad, i alla fall ett tag framöver. Lite avundsjuk är jag nog pÃ¥ att hon fÃ¥r jobba med djur – nÃ¥got jag velat göra sedan barnsben. =) Kanske inte att just köra armen i “äggalÃ¥dan” pÃ¥ en ko, men det finns ju mycket annat. =) Jag unnar henne all lycka och välgÃ¥ng de kommande mÃ¥naderna vid skolbänken.

I morgon bär det av till Sabina för hundträning med Affe på morgonen, och har jag ork tänkte jag träffa Annette för lite socialträning med Sonja på kvällen. Kanske var jag lite dum när jag planerade in måndag kväll med Annette när jag visste att jag skulle iväg på morgonen. Äsch! Det ska nog gå bra!

För första gången i mitt liv har jag verkligen känt på hur det är att vara massmördare. Efter att ha ropat efter hjälp på facebook  mot de där satans bananflugorna fick jag napp! 2 delar vinäger, en del vatten och en droppe diskmedel (för ytspänningens skull). Det finns inte en fluga så långt ögat kan nå, för alla ligger i glaset! Men hur dum får en fluga vara egentligen?! Det är ju inte så att de av misstag flyger ner och inte kommer upp igen. Det ser ut som att de står från kanten och hoppar ner.

Nä, min själ! Nu är det slut för dagen!

Lite från träningen idag. Sonja snusar på apportbocken. :)

Kontaktövning. Hon är lyhörd och väldigt mån om att göra rätt. :)

Supernöjd med hennes position och hennes kontakt. Vi är fortfarande i ett "lekstadie" och mitt enda mål nu är att hon bibehåller rätt läge och att hon fortsätter arbeta så här fint med kommunikationen. :)

Affe i frittfölj och dottern i rutan! =))