Ja, det kan man fråga sig. Vakna i ett spindelnät och va rädd like never before, prata i sömne och få skäll. Ja, jag drömde givetvis, men fan vad konstigt.
Det har varit en händelserik dag! Jobbat och dragit mitt strå till stacken, tränat hunden i lydnad två timmar (vilket faktiskt gick skitbra idag), simtränat 15 minuter, varit hos Åke och slagits järnet med en geting som var riktigt efterbliven! Har man något ”äckligt” hängandes i hälarna på krogen bruka en snyting hjälpa bra. Denna geting fick en snyting med en 20 liters dunk, men trots min ilskna insats var helvetet lika efterhängsen.
Jag fick panik, Åke fick panik, getingen fick panik. Det skulle ni sett – rena cirkusshowen i Grödby. Getingen fick dängen för andra gången och skickades iväg åt ett håll, jag sprang (gallskrikandes) åt ett annat och Åke snubblade nöffandes efter MIG såklart! Haha. Vet ni vad? Jag började nästan gråta. Ja, jag gråter sällan, men nu var det nära. Jag fruktar getingar över allt annat men inte nog med det, bara tanken på att snubbla och få en galt på 300 kilo över mig, är inte heller roligt.
Men sagan om de ”tre panikslagna” slutade nog rätt bra ändå. Jag antar att getingen störtade strax efter andra dunkadängen, jag kom över ellinan överlevandes och Åke återgick till sin pellets. Det är jävligt och vara bonde! *Nyper mig i armen – jo, jag lever jävlar*
Mycket som händer och sker..
Jag blir skogstokig!
Om det är förnuftet som formar människan, så är det känslan som leder henne.
Den verkliga resan består inte i att söka efter nya vyer, utan att se med nya ögon.
