Aldrig mer marängtårta.

Nej, dra på trissor vilken nitlott jag drog när jag av alla mina ideer valde just marängtårtan att bjuda på i morgon. Jag menar varje ord när jag säger aldrig mer. Jag har suttit och vispat, vispat, vispat så att elvispen började lukta bränt och gradtalet i den lilla apparaten steg så pass att vi inte kunde hålla i den tillsist. När eländet väl var färdigt – 3.5 timme efter – var det då dags att packa in skitet i bilen och ta med den hem och ställa den i kylen. Tror ni tårtjävlen gick in?!  Efter brutala försök och en kyl som antagligen blev någon centimeter bredare – gick den in. Men den står i en väldigt sned lutning ner åt höger, så har jag otur har jag tårta på hela högerväggen i kylen i morgon. Men just nu, i detta ögonblick, tyar jag inte tänka på fanskapet. När jag smällde igen kylskåpsdörren var jag överlycklig över att inte se den förräns det är dags att skära den i stycken i morgon kväll.

Dagen har för övrigt varit bra. Varit ett jävla jäktande, men jag har hunnit med allt. Efter jobb och tårtbakning var det hem för lite hundträning och röj inne. Träningen idag gick inte fullt lika bra. Det var okoncentrerat från både mitt och Affes håll, jag var irriterad på Clas som stod och gapade nonstop (ibland skulle jag kunna….) och miljön runt omkring – vilket innebär motorsågar, folk som ränner fram och tillbaka och skriker och hoar, traktorer som kör som galningar m.m, gjorde att jag tappade lusten helt. Det var inte vår dag idag. Det avslutades med en lyckad fotposition under gång, som jag är jävligt nöjd med. Det blev snörbollen som belöningen några sekunder sen fick grabben fritt för idag.

Jag är trött. Ja, hör och häpna, jag är fan ta mig trött..!

Den verkliga resan består inte i att söka efter nya vyer, utan att se med nya ögon.

 

 

Bye!

 

 

Haha.. Här är jag inte långt ifrån ett hjärnsläpp. Det är riktigt synd om mig just då.