Jag gick som sagt ut med hundarna lite efter mitt senaste blogginlägg. Det var ”jackfritt” väder. Sååå jävla gott! Jag började färden i Håkanryd, gick några kilometer och hamnade i Ynde. Vägen där vill jag inte minnas, det är nog värsta upplevelsen jag har än så länge av getingar denna sommar. När jag hade kommit halvvägs mullrar det på båda sidor om mig av ett hav av getingar. Panik, gallskrik, stirriga hundar och intensiv löpning. Fy fan. Jävla äckel! Det hemskaste var att min räddning – bilen – stod 3 kilometer iväg. Jag hade ingenting mer än en telefon. Fy fan. Hysteriskt.
Efter att ha passerat Ynde gav vi oss sedan upp på berget och backarna jag skrev om innan. Det var en strålande dag och jag ville inte sluta gå. Promenaden led mot sitt slut efter 2 timmar, då jag ”konstigt nog” slarvat bort bilnycklen, men som återfanns 10 minuter ifrån bilen – tack och lov.
Sedan var det hem för att smälla ihop något att äta, duscha, fixa i ordning lite och senare bege sig vidare till jobbet. Har varit en intressant dag.. =) ”Konstigt nog” slarvade jag bort min väska mitt inne i centrala Kristianstad och upptäckte inte detta förräns en bra stund senare. Efter att ha ringt till min lur ett par gånger svarar det glädjande nog någon. ”Hej! Alex heter jag”, mer hann jag inte säga förräns rösten i luren säger ”Jaaaaa, jag har din väska”. Hm? Kändes för stunden som att han visste vem jag var på något vis. Hahaha..
Sen vet jag nog inte riktigt vad mer som hänt. Det händer grejer hela jävla tiden och kan jag inte hålla reda på en väska eller en livsviktig bilnyckel – kan jag omöjligt hålla reda på allt som händer på en hel dag i mitt liv.
Det bästa med framtiden är att den bara kommer en dag i sänder. Ellerhur?
Terve!
På strålande humör. =)
