Ja, nu är det snart färdigtapserat i hallen och i rummet där uppe. Känns förjävla bra faktiskt! Längtar hem som en blådåre för att sätta upp det sista ikväll!
Idag har jag mitt trettontimmars pass. Jag är fruktansvärt glad för att vi bara har detta passet en gång var tredje vecka. Jag ska snacka lite med Emelie om vi inte skulle kunna halvera passen och hjälpas åt med att jag tar halva hennes pass när hon jobbar och tvärtom. Eftersom vi båda lider av samma jävla problem - nämligen rastlöshet - så tror jag säkert att detta skulle vara en uppskattad ide´. Kanske inte varje gång, men ibland. En av ungarnas datorer blev min räddning de sista två timmarna på passet.
Igår var jag och min nya vän (plus arbetskamrat) Emelie ute på ett av alla våra äventyr. Det har på något vis blivit en rutin att vi går långa promenader med våra hundar när vi är lediga samtidigt och jag är jätteglad över att få ha lärt känna denna underbara krabat. Jag känner att jag och Emelie är väldigt lika på många plan och jag kan prata med henne om mycket. Jag vet att vi delar samma typ av erfarenheter i många sammanhang och Emelie har alltid så kloka och bra svar. Det spelar ingen roll vilken tid på dygnet jag hör av mig till henne – jag är alltid lika varmt välkommen. För mig var hon till en början bara en arbetskamrat, men hon har blivit så mycket mer.
Du är förjävla bra helt enkelt!
Mange är from idag inte längre arbetslös och det gör mig skitglad!
Nu är det bara fyrtio minuter kvar av passet för denna dagen, wohoo!
KaLaS!
Nu sitter jag tårögd på jobbet med! Helvete Alex, jag som skiter rakblad kan fan itne sitta här och böla! HUr skulle det se ut? Haha!