Ja, usch. Jag klöks för ingenting har jag kommit i underfund med. Jobbigt.
I dag när jag vaknade kändes det som att jag faktiskt tagit mig över det största hindret i min rökavvänjning. Men jag ska inte slå klackarna i taket ännu. De första tre månaderna är de som är mest kritiska och jag kan ha ett fruktansvärt röksug senare ikväll. Men det känns som att jag kan den där biten nu. Jag vet vad jag ska ta till för medel.
Ibland säger man saker man egentligen inte menar när man är förbannad, röksugen och knäckt. Förlåt.
Du är mitt allt.
